Köldknäppar, en katt som blivit knäpp och keramikknappar

Det är kallt. Igen. Katten får spader av att gå omkring inomhus och känner sig moloken. Jag fryser lite men tänder en brasa. Nej, man ska inte klaga. För en gångs skull har vi ju fått en ordentlig vinter även här nere i söder. Det är väl bra?



Fast lite börjar vi väl längta efter våren nu, katten och jag. Murre-Morris vill inte gå ut. Han är otroligt rastlös och är överallt och ingenstans.

-Vad är det med katten, frågar sonen.
-Varför sitter han bara där och surar...

-Åhhhh... tristess. Vad ska jag göööööra...
Äsch, han får väl ha det tråkigt en stund, det går väl över. Det är ju snart mars ;)

Man kanske ska ta fram sina pelargoner ur gömmorna. Ja det ska jag göra i veckan. Min äldsta syster har alltid otroligt vackra pelargoner redan i maj. Varje år frågar jag hur hon gör.
-Tar fram dem i februari, klipper ner och planterar om.
Aaa-ha, det ska jag också göra tänker jag då. Går hem och glömmer bort. Varvid jag kommer tillbaks nästa år och frågar. -Hur gör du...? Min tålmodiga syster säger: - Tar fram, klipper ner....
Ja, ja, i år ska jag komma ihåg det!

Dessutom väntar jag spänt på mina keramikknappar, tre stycken som ska sitta på väggen.
Här är ett smakprov på en knapp som min syster har fotograferat på en utställning förra året. Jag ska ta bilder sedan när jag fått mina och satt upp dem.


Ha en härlig vecka!

Mängder av papper och lite ilska

Veckans miljöinlägg i bloggar för miljön blir det där som så många vill, en del tänker på och många får gjort.
Inte jag. Inte ännu, men snart.

Måndagar är värst. Det är då de ligger i drivor i brevlådan och det kan vara så illa ibland att man missar ett brev. Nu är det ju mest räkningar, men det kanske ändå är dumt att missa dem, i allafall blir det dyrt i längden.
Jag pratar ju naturligtvis om all denna reklam som dimper ner. Varför är det så svårt att sätta upp en skylt? Hur kul är allt detta pappersskräp?
Och vad ska man ha det till???

Jag gillar i och för sig papper. Väldigt mycket. Har hela Kökssoffan full med papper. Men det är ju fina papper, sådana som jag använder till kort för alla möjliga tillfällen.


Papper med struktur, papper med färg, handgjorda papper ...

Men sådana här papper kan man väl vara utan?
För ett tag sedan tog vi in posten åt en granne. På en vecka fick de.....tre brev. Det var allt. Ingen reklam. Då fick jag mig en tankeställare. Igen. Så nu ska den upp, skylten. Jag lovar den här gången. Promise!

Adresserad reklam däremot kan man säga till att man inte vill ha. Då kan man ringa Nix-adressat 020-55 70 00. På Nix kan man också spärra telefonförsäljarna. Kolla på http://www.nix.nu/

Min lilla ilska, beror på ett flertal brev vi fått adresserat "Till boende på xxxxxxvägen nr xx" (alltså vår adress) från Mockfjärds fönster.

Där stod att vi kunde ta kontakt med dem för ett byte av våra fönster. Varför skulle vi byta våra fina gamla fönster mot moderna? Hade de varit uppe och tittat på våra fönster eller varför skickade de detta just till oss? Det är möjligt att det inte skulle uppfattas så, men jag tog det personligt i alla fall och blev illa berörd. De hade ju skickat det till just vår adress.

"Låt våra fönster vara ifred" hade jag lust att skrika till dem, men det gjorde jag inte. Men sagt till dem att de ska sluta skicka sin reklam till oss, det har jag gjort.

Men frågan är. Är detta adresserad reklam eller inte? Jag vet faktiskt inte. Vet ni?

Ha en härlig kväll, imorgon är det fredag!

Mitt lilla röda skåp

För det mesta när jag springer på saker känner jag att det är en bra grej, men kan inte alltid förklara för mannen (som alltid undrar) vad jag ska ha det till och ännu värre var det ska stå eller hänga.
Men ibland så uppenbarar sig något som bara är helt självklart. Så var det med det lilla röda skåpet.

Jag och barnen var på stan och skulle shoppa kläder, till dem. Jag skulle INGET ha och det vet ni kanske hur det brukar gå...
Vi kom in på Indiska och av någon händelse, jag vet inte hur, befann jag mig plötsligt vid inredningsavdelningen istället för vid kläderna.
Där hängde mitt skåp, för det var precis så jag kände, det var kärlek vid första ögonkastet. Jag såg framför mig hur det skulle hänga på sin plats, visste vad jag skulle ha det till, det var t o m rätt färg, bara att hänga upp..klart. När hände det senast?
Det var ju inget att fundera på, så det åkte med hem. Nja, nu var vi ju inte riktigt klara med vår shoppingtur, så det fick bäras runt på ett tag och in i bussen hem, rätt otympligt...men ibland är jag envis, så hem kom det.
Jag är glad att det var målat i den goa varma röda färgen, tycker det är så härligt med dessa röda färgklickar hemma, vi har några stycken. Det ger mig massor av positiv energi.
Nu sitter det där i köket, mitt lilla röda skåp.
Vad kan finnas inuti?
Jo, jag såg direkt att detta skulle bli vårt nya kryddskåp och så fick det bli.
I lådorna då, vad finns det i dem?
Ja, i lådorna kan det finnas lite utav varje. Här är lite sockerförpackningar från olika länder som jag ska ha till något..någon gång..kanske... vem vet?
Fast ibland använder jag de små lådorna som hemliga små godisgömmor...till mig. Hyssssch
Mitt lilla skåp...konstigt, jag har aldrig förr eller senare sett det på Indiska. Det stod just där, just då, bara för mig. Härliga tanke.

60-talsnostalgi, mindre bra miljöval och en kaka

Det var ju en salig blandning. Hur ska jag knyta ihop allt detta? Jo, jag har väl någon tanke med det, tror jag. Vi får väl se hur det går...hi hi.

Min mamma, som lämnade oss alldeles för tidigt och som jag och mina systrar nu levt större delen av våra liv utan, tänker jag på nästan varje dag. Så mycket jag önskar att hon hade fått vara med om. Barnbarn, resor, musik och glädje. Men hon känns ändå närvarande för det mesta på något märkligt vis och det känns bra.

Mamma Astrid fick varje jul en Husmoderns Köksalmanack av min far. Av dessa har jag sparat några årgångar från det fina 60-talet. Jag tog fram dem häromdagen och fick mig några härliga skratt. Ja, det är ju några år sedan, så saker och ting har ju förändrats en del. Men där finns också bra saker som vi ännu kan ha nytta av. Så jag fick en idé. Under året kommer jag då och då dela med mig lite av dessa nyttiga eller kanske bara knasigt roliga texter. Hoppas det ska vara till lite läsglädje.

Med tanke på det senaste miljöinlägget "Bra miljöval" hittade jag i årgången 1960 av denna bok en "härlig" annons. Kolla här:

Har ni sett, här gör man reklam för en produkt som hjälper oss att malsäkra vår garderob. Innehåller....DDT. Hmm...

På en annan sida kan man läsa: "Spruta bara på rena plagg - smutsiga kläder ska man aldrig spruta med malmedel. Svåra smutsfläckar gör att tyget inte kan suga åt sig DDT-lösningen..."

Hoppsan, detta var väl ett mindre bra miljöval eller kanske hellre "Inte något miljöval alls" .

Ja, allt var visst inte bättre förr ;)

Var kakorna bättre förr? Nä, det vet jag inte men när jag bläddrade i boken kom jag att tänka på min mammas goda kardemummakaka som hon var suverän på att baka.

Här är den. Eller ja, inte just hennes recept, för det har jag inte, men ett gott alternativ är det i allafall. Å tänker på Astrid det gör jag. Min lilla mamma.

Till denna goda kaka tar jag gärna en kaffe latte och se, det visste de redan 1960 var det var för något.

Titta, ett litet tips om tulpaner också. Såhär står det:

"Nu börjar den vackra tulpantiden, men tulpanstjälkarna vill gärna böja sig. Försök därför att lägga en femöring i vasens botten. Och bara halvfullt med vatten - då håller sig stjälkarna raka och blommorna fräscha mycket längre."

Vet inte om detta fungerar, men jag köpte tulpaner idag, man kan ju testa, om jag nu hittar en femöring. Har nog en ettöring någonstans...fast det kanske går lika bra med en 50-öring?

Vad tror ni? Fick jag ihop alla trådar? Ja någorlunda blev det väl.

Trevlig helg!

Några svar på frågor/funderingar till senaste inlägget.

Tvillingmamma C undrade om man kan rengöra penslar med såpan även till oljebaserade färger. Jo, till linoljefärger fungerar den utmärkt. Nu använder jag ju inte så ofta alkydfärger eller någon typ av lacker, men när jag måste det så, efter jag har torkat bort all överflödig färg, tvättar jag av med lite lågaromatisk alifatnafta och sedan fort som bara den, tar fram såpan och tvättar av resten.

Ekenäs Sophie tycker att linoljesåpa är mer effektiv. Ja, linoljesåpa är en härlig produkt som jag också använt en hel del och den ger en underbart härlig doft. Jag väljer dock oftast vanlig grönsåpa för den är mer lättillgänglig för mig och fungerar bra till det mesta.

Det är roligt att ni kommenterar inläggen. Tack!

Bra Miljöval

Vad är detta för gegga? Urrk. Är det någon slags odling?
Nejdå, men jag tar det från början.


Jag har emellanåt beslag med gammal färg på. Ibland rätt mycket gammal färg. Den vill jag ta bort. Men jag tycker inte om färgborttagningsmedel med olika kemikalier i. Så här gör jag istället:


Här är några gamla beslag jag har hittat. De var de enda jag hade kvar att fixa till när jag skulle illustrera det här, men de får duga.

Här har jag lagt ned beslagen i vanlig grönsåpa som är perfekt för ändamålet. Här får de ligga och gotta till sig ett par dagar. Hur länge beror på hur mycket färg det är som ska bort och även vilken typ av färg det är. Lite tid tar det, men det är det värt.

Här har det blivit en härlig gegga och nu så är det klart. Vattnet i såpan har dunstat en del och det har blivit en tjock massa. Plocka upp beslagen och gör dem rena med vatten.
Glöm inte att den kletiga massan med all färg ska slängas på återvinningsstationen, där du brukar lämna in överbliven färg. ;)

Sedan är det bara att måla på med ny fräsch färg eller putsa upp dem om de ska vara naturella.

Jag använder grönsåpa till all möjlig rengöring. Till mina penslar till exempel - suveränt bra.

Den luktar gott och är billig dessutom.

Ett Bra Miljöval.

Ja, jag vet. Idag är det inte torsdag, men det fick bli ett miljöinlägg på onsdagen istället, för imorgon kommer jag förmodligen inte att hinna. Så är det ibland när det är full fart. ;)

Ha en bra torsdag!

Som en del av er kanske känner till, är jag med i "Bloggar för miljön". Vilket innebär ett miljöinlägg varje torsdag i januari och februari. Ett bra kom-ihåg om miljön, inte minst för mig själv ;)

Intresserad? Klicka här

Är vitt bara vitt?

Ja, inte bara vitt egentligen, det gäller ju samtliga färger. Hur vi uppfattar färgen och hur omgivningen styr färgen.


För ett antal år sedan var jag på en intressant föreläsning med arkitekt Karin Fridell Anter. Hon pratade just om med det här om hur vi uppfattar färger.
Jag kände mig lite kaxig.
Ha, jag har jättekoll på det här med färg, tänkte jag.

Jo, jo... det var inte så lätt visade det sig när vi senare gjorde en övning...

Övningen gick ut på att vi skulle titta ut genom fönstret och välja ut ett hus längre bort, ca 200 meter. Därefter skulle vi från en färgkarta välja ut det färgprov som vi tyckte överensstämde med huset där långt borta. Lätt, tänkte jag, det är ju ett falurött hus. Det kan väl inte vara så svårt! Därefter tog vi med oss våra färgprov, gick bort till huset och...nähä, det stämde ju inte alls! Jag hade ju valt en alldeles för klar röd färg. Ojdå.

För det är så man gärna gör. Från dessa små små färglappar, ska vi plocka ut en färg som kanske ska täcka ett helt hus. Det är inte lätt jag vet. Man väljer alltför ofta en färg som blir ljusare och klarare än vad man tror.
Jag lärde mig massor på den föreläsningen...


Tillbaks till den vita färgen. Jag har ett exempel. Målade om ett skåp hemma förra året i vit äggoljetempera, eller vit, ja kolla här får ni se!

Här är vårt VITA skåp

Visst ser det väl VITT ut, eller?

Nja, inte riktigt, Här är två färgprov. Det ena provet är färgen på vårt skåp.
Vilket? Det övre eller undre färgprovet?




Svar: Det övre färgprovet är färgen på skåpet.


Omgivningen påverkar mer än man tror. Se bara i vår fantastiska natur - dessa två bilder är tagna exakt samtidigt ute en solig dag. Jag har inte ändrat färgställningen i bilderna, precis så här såg det ut.


Blå snö?

Gul snö?

Vitt är inte bara vitt.

Vill du läsa mer om Karin Fridell Anter och färguppfattning klicka här så kommer du till hennes hemsida.

Kul loppisdag!

Idag har jag och sonen varit med min syster och svåger på loppistur.
Alltid lika roligt!

Prova hattar och mössor gör vi alltid...

Många olika blev det

Såhär kan vi hålla på hur länge som helst...

Fikapaus och genomgång av allt vi plockat på oss. "Ska vi verkligen ha den här???"

De roliga skidglasögonen fick åka med hem...

...precis som ljusstaken och duken



Sedan åkte vi hem till oss och gjorde en god middag med en smaskig dessert efteråt och vi var SÅ nöjda med våra inköp!

En härlig dag!

Två i bilen är bättre!

Det är ju så mycket roligare också än att sitta ensam i bilen på väg till jobbet.

Idag är det torsdag och då blir det ett miljöinlägg igen.

Vi bor på landet och har långt till våra arbeten i stan. Ungefär fyra mil en väg. Till närmaste buss har vi ca fyra kilometer. Det är för långt att gå eller cykla när vi har bråttom till jobb och skola, så bilen är viktig för oss, men vi försöker oftast åka i samma bil.

Det är väldigt mycket trafik på vägen in till stan. Senast idag satt jag och kollade lite extra och tänkte: "Varför åker nästan alla ensamma i sina bilar?"

I ungefär nio av tio bilar satt det bara en ensam förare.

Tänk så mycket färre köer det skulle bli och vad bättre det skulle vara för miljön om det åtminstone var två personer i bilen.

Nu är inte vår familj världsbäst på samåkning. Nej då vi har två bilar och åker ibland var och en för sig. Men som sagt vi försöker verkligen samåka så mycket vi kan.

Ibland blir det tåg eller buss - om jag hittar någon parkeringsplats förstås...
Jo, man byggde ut tågstationen häromåret på orten som ligger närmast oss. Jättebra, nu skulle det gå ett tåg i halvtimmen in till stan och restiden är bara 17 minuter, istället för dryga halvtimmen med bil (om det inte är köer) Det blev jättepopulärt, fast det var ett problem - man tänkte inte på att folk som pendlar behöver ha en plats att ställa bilen på när man åker in till stan. Många bor en mil bort - Tänkte man att alla skulle cykla eller gå till stationen? Som det är nu finns inga platser kvar efter kl. 07.00. Lite tidigt, tycker jag.

Nu har detta uppmärksammats väldigt mycket, så det kommer att bli fler platser, BRA.

Låt bilen stå, eller samåk så ofta du kan!

Emellanåt önskar jag att jobbet låg så nära att man kunde ta cykeln dit och egentligen skulle man väl ta cykeln mer, när man kunde. Ja, i alla fall till den närmaste affären fyra km bort.

Härute bor en gammal man, runt 80+. Han cyklar året runt till mataffären. Ja, inte den som ligger närmast då, utan en som ligger åtta (!) km bort.

Ibland undrar jag; Var det bättre "virke" i folk förr? Ja, jag tror det.

Jag är med i "Bloggar för miljön". Vill du gå med? klicka här

Jag längtar så mycket!!!

Idag har jobbet satt igång efter helgerna med dunder och brak. Nu är det full fart ett par månader framöver, innan jag kan gå ner i varv och ägna mig mer åt måleriet igen.

Så är det vid den här tiden varje år på mitt jobb och det där med skidresa tillsammans med familjen är inte alltid så lätt att få till.
Just i år är jag ju extra sugen på att åka...ner till min dotter i de franska alperna förstås! Åh jag längtar sååå efter henne!!!
Men hon har det bra därnere och det hjälper ju till när mamman blir helt tokig av längtan ibland. Att veta att hon trivs gör att det känns mycket lättare och jag kan glädjas åt allt hon får vara med om istället.

Bjuder idag på lite bilder som hon tagit och skickat till oss.





Nu ska snart min skidälskande make åka ner och hälsa på. Han kan inte hålla sig hemma längre och för honom är skidåkningen en stor passion.
Sedan har dottern efterlyst mer havregryn till morgon-gröten, för det är inte så lätt att få tag på därnere. Hårdvaluta! Han får nog ta med sig 3 kg. Minst!

Men sedan...till påsk, då ska jag och sonen också åka ner och hälsa på. Ja, då ska vi åka alla tre och hälsa på vår fjärde familjemedlem och ha det mysigt!

Ni får ha en härlig vecka!

Återvinningsdag!

Bloggen Granne med Selma har startat en miljöuppmaning som innebär att man delar med sig av miljötips varje torsdag under januari och februari. Det tyckte jag var en mycket god idé så jag hängde på.

Nu är det ju inte torsdag idag men jag gick inte med förrän nu och det går väl lika bra med lite miljöprat på en lördag ;)

Det passar bra också, för just idag har vi varit på återvinningen och blivit av med några kilon. Ja, jag tycker det känns som man blir lite lättare när man har varit där och gjort sig av med lite skräp. Det är en härlig känsla när man åker därifrån.

Denna bilden tog jag tidigare i höstas på återvinningen med min mobiltelefon och nu kändes den helt rätt att ha med. Jag och sonen stod på varsin sida och hivade in burkar!

Mina miljötips kommer nog mest att handla om sådant vi redan känner till, men man behöver bli påmind ibland. Jag själv till exempel.

Tipset denna veckan blir ändå ett som jag är bra på och brukar komma ihåg. Att stänga av de elektriska apparater vi har på kvällarna och inte låta de stå i standby-läge.

Häng på du också!

Vår vedspis - en riktig räddare i nöden!

Idag är det fem år sedan Gudrun var här och hälsade på hos oss - ja, stormen Gudrun alltså.
17 träd drog stormen med sig hos oss och en veckas strömavbrott.

Vi hade ju tänkt att fälla lite fler träd, men 17 stycken på ett bräde var väl ändå att ta i. Det såg ut som ett gigantiskt plockepinn därute i trädgården.
Men det jobbigaste var ju alla elledningar som rasat ner och som gjorde att vi var utan el. Det tog alltså en hel vecka innan el och därtill vatten fungerade som det skulle igen.

Vi var iallafall MYCKET nöjda att vi satt in en vedspis i köket när vi renoverade. Här kunde vi ju laga mat under veckan som följde. Här lagades gröt på morgonen och middag på kvällen. Det tog lite längre tid, men det GICK!
Det var inte så kallt då som nu. Vad jag minns så var det väl ungefär "kylskåpstemperatur" utomhus, så maten klarade sig bra i kylbagar. Men vi hade precis skaffat en extra frys som vi fyllt på ordentligt... och ja.. den maten gick ju inte att rädda.


Den renoverade vedspisen hittade vi i Värmland, en Husqvarna No 427.


Här har den placerats på sin plats, men det är lite kvar att göra innan vi kan flytta in (maj 2003).

Tur att man hade så go städhjälp!

Alla ville vara med att laga mat på vedspisen! (vad solglasögonen tillförde matlagningen kommer jag inte ihåg...).

Vi använder inte vår vedspis ofta, men lite då och då sätter vi fart i den och när jag tänker tillbaka till januari 2005 är jag jätteglad för att vi har den.

En riktig räddare i nöden!

Nu gömmer jag undan tomtarna hos mig. Vi ses nästa jul!

En tur på det nya året

Ett härligt nytt år har börjat. Det är så vintervackert överallt.

En liten tur ned till havet blir det oftast när vi tar en sväng här hos oss. Speciellt nu är det så vackert när solen glittrar på isen i viken.

Titta, vad är det där som kikar upp?

Stenbumlingarna ser ut som de kämpar sig upp, upp genom isen...

...och de liknar nästan små isvulkaner...

...eller en frasig dessert...

...med isglass!

Solen försvinner bakom berget, det blir lite kyligt och vi går hemåt igen, till en varm och go brasa.

Hoppas ni alla haft en fin start på det nya året.

Tänk att det redan är 2010! I år blir det många jämna födelsedagar som ska firas i släkten. Det är en 25-åring, 30- och 40-åring, en 20-åring och så är det visst någon däremellan som fyller 50 också. Jisses! ;)

Men först nu ska vi fira en 90-åring minsann! Det är en fantastisk kvinna som är hur pigg som helst, har koll på det mesta och som vi älskar så mycket allihop - Min svärmor.

Jag har ett underbart citat som jag tror kommer från Ingrid Bergman. Det har jag textat på en spegel och jag tycker det är så härligt och sant:

"Att bli äldre är som att bestiga berg.

Man blir lite andfådd, men man får mycket bättre utsikt!"

Japp, så är det!