Vad ska jag göra med lilla gröna byrån?

Nu funderar jag på nya målarprojekt. Har flera olika i huvudet -som vanligt- men just nu är det en liten grön en som vill få uppmärksamhet. 

 Nu tror ni kanske att det är här, i våra vackra omgivningar, jag går omkring och funderar.

Men då tror ni fel. 

Visserligen har jag tagit bilderna, så visst, lite sant är det ju. 

Men det är flera veckor sedan de togs. (Hittade dem precis i kameran och laddade ned på datorn ;)

Nej, nu sitter jag för det mesta och funderar (ibland står jag) på en buss eller ett tåg. 

Men det går bra det också. Tyckte dock att dessa naturbilder var roligare att illustrera ordet "funderingar" med istället för en knökfull buss...

Med trängselskatten som införts i den stora staden i väst blir det mycket knökfulla bussar.

Då är det lite konstigt, för idag körde jag bil till staden (för att maken skulle lämnas med en massa packning...fast det är en helt annan historia), att det ändå var en förfärligt massa bilar överallt. Jag fick trassla mig runt på en massa alternativa vägar både till jobbet och hem. 

Märkligt.

Imorrn tar jag bussen igen. Eller kanske ännu hellre tåget. Om det inte är inställt. För det händer - ibland. 

I de fallen tar jag en buss. 

Det var inte om västtrafik och trängselskatt jag skulle prata om. Det var en liten grön byrå. 

Så här den ut. Vad ska jag göra med den? 

Den är liten, lättplacerad och vill ha en uppgift tror jag. Inte bara stå och huttra på en vind i ett hörn.

Har funderat ett tag nu. Kan inte riktigt bestämma mig men

en sak är säker. Den blir inte vit.

-Målar du alla möbler?

Den frågan kommer ibland och för det mesta blir svaret ja. Med vissa undantag.

Det viktigaste för mig är om möbeln är målad tidigare och i så fall med vad för färg, för det mesta är det inga problem, men är det en möbel med en äldre målning som kan ha ett kulturhistoriskt värde säger jag nej. Nu händer det väldigt sällan, de flesta har rätt bra koll på vad man kan måla över eller inte. 

Dessutom målar jag i traditionella färger (linolja/äggoljetempera) och det är inte alla vana vid. Därför får man ha en viss förståelse för att det kan ta lite mer tid. Men när kunden får förklarat hur t ex en äggoljetemperamålad byrå blir i jämförelse med en målad i plastfärg, så finns förståelsen och valet är lätt.

Här några av våra egna omålade möbler och om de ska målas eller ej.

Denna byrå, avlutad långt innan den kom hem till oss, ska så småningom, 

efter lagning (den är väldigt illa åtgången), bli nymålad. Här kan en färg lyfta byrån så mycket mer 

och låta den ta mer plats. Färgval och kulör ej bestämd.

Denna lilla skönhet har också haft färglager på sig. Men den väljer jag att inte måla. 

Den har en så härlig patina, så därför får den vara som den är. Den tar redan plats :)

 Här en gammal chiffonjé som har funnits med i många år.

Den är sliten både här och där, men inte heller denna skulle jag drömma om 

att lägga på några lager med färg.

Facken och lådorna på insidan med masurbjörksfanér.

Så jag målar inte om alla möbler, om nu någon trodde det, 

men väldigt många! :)

***

Förhoppningsvis blir det Öppen Målarverkstad i sommar!

I sommar hoppas jag på en ateljé där jag kan ha en öppen målarverkstad. 

Där vill jag visa hur man arbetar med äggoljetempera, framförallt på möbler

 men även väggar och annan inredning.

Så fort jag vet plats, skriver jag ett inlägg om det. 

Då skulle det vara kul att få besök i sommar! :)

Att acklimatisera sig

November är alldeles runt knuten. 

Nu får man försöka acklimatisera sig till den mörka årstiden. 

Det är inte lätt. Men det går. Man kan tända ljus och man kan skaffa en ny rolig lampa som piggar upp. 

Ny lins på kameran?

Nej, det är den nya lampan.

Egentligen vet jag inte om den är ful eller snygg. Fulsnygg kanske. 

Jag vet bara att mina ögon landade direkt på denna lampa så fort jag kom ner i interiörbutikens källare.

Vill ha, tänkte min hjärna. 

Var då? frågade förnuftet. 

Ingen aning, sa känslan och ryckte på axlarna.

När jag åkte från butiken, låg lampan i baksätet.  :)

-Titta vilken...rolig...lampa jag hittade!

Maken tittade upp, såg kanske lite misstänksam ut... -Var ska den hänga? (-du vet inte det, nähä...)

Hursomhelst, jag hängde upp den ovanför skrivbordet, bara så länge. Där går vi ofta förbi. 

Nu har vi tittat på den där lampan ett tag och vet ni... häromdagen frågade jag maken; 

-Vad tycker du, ska vi ha lampan där ?

-Jo, den är nog rätt OK ändå.

(!!!!!!!)

Ibland behöver man bara acklimatisera sig lite, så enkelt är det! :)

 På lampan finns små hål som är roliga att fotografera genom ;)

Eftersom den inte är installerad ännu och kan lysa av egen kraft, är det bra att solen lyser genom hålen.

Så här kanske lampan kommer att hänga nu. Lika bra att skriva "kanske" ;)

Skrivbordet har förresten fått ny färg. Det blev en "combo". Som så ofta när jag målar våra egna möbler 

blir det lite av experiment. Underredet är vit äggoljetempera och den röda bordsskivan är engelsk röd linoljefärg. 

Dessutom är bordsskivan vaxad. En combo som visade sig vara helt OK. 

Ha nu en riktig härlig start på veckan, 

tänd några ljus, lev i nuet och njut!

Man får skylla sig själv

Som jag skrev om i ett tidigare inlägg, så var jag på en loppisrunda häromveckan. Hittade då ett litet smidigt skrivbord i ett perfekt format till sonen och hans ständiga följeslagare - laptopen ;). Sonen blev överlycklig! 
Jag gjorde bara ett stort misstag... Ställde in bordet i hans rum innan jag hann fixa till det.

Vi kom överens om att måla det svart. Oxidsvart äggoljetempera... det kommer att bli jättefint. Men tror ni jag får lov att ta tag i det lilla bordet och måla det?
-Neej, ta inte mitt bord!!! Du behöver väl inte måla det NU! Säger sonen jättebestämt.
(Han vet nämligen att hans mamma kommer att lägga beslag på bordet ett tag...)
Ja ja, jag får väl skylla mig själv.

Men ibland händer det att sonen är iväg på annat...

...och då...
Ja då ska jag ta fram pensel och den lilla färgburken med den vackra svarta oxidsvarta temperan!

En gammal trotjänare i ny skrud

En riktig gammal trotjänare hemma hos oss är kökssoffan. Den har hängt med mig sen urminnes tider och vi har tillsammans bott på 1, 2, 3.......... ja faktiskt hela 7 olika platser om jag minns rätt.

Vi träffades i början av 80-talet, kökssoffan och jag. Då var den klädd i en stenhård mullvadsliknande lackfärg som inte var så rolig att ta bort minns jag.

Detta var en tid innan Speedheater fanns och jag hade inte ens någon varmluftspistol. Vad göra? Jo, det var bara att blanda lut och tapetklister till en hemsk sörja och smeta på. Detta var ju förstås inte bra, vare sig för möbeln, naturen eller mig. Som tur är har jag inte utsatt mig eller någon möbel för en sådan behandling någon mer gång.

Men, färgen försvann iallafall och kökssoffan blev trären. Den fortsatte vara trären år efter år efter år...men så, förra året fick den en ny skrud. Ingen hemsk hård alkydfärg, nej en mjuk silkig och len äggoljetempera blev det.

Den har alltid haft en hedersplats i våra hem. Det är sonens favoritplats när han mitt under middagen kan säga: -Aaahh, jag måste bara vila mig lite, eller där någon av oss andra kan sitta och fundera en stund över en kopp och Murre-Kurre gärna tar sig en tupplur.
Soffan kan dras ut och man skulle kunna sova i den, om den inte var fylld av alla mina vackra papper som jag samlat under åren, de jag använder till jul- och födelsedagskort. Mycket papper har det blivit... Men det är väl bra att ha en plats för dem så de inte ligger framme och dräller? :)

Soffan blev målad i äggoljetempera nr 9-601 från Ovolin. Funderar på att måla någon dekoration på den. Känner mig inte riktigt "färdig" med den ännu, så vi får väl se om det händer något med den i sommar.




För övrigt önskar jag mig en ny kamera, för min gamla håller på att totalhaverera. Jag ber om ursäkt för mina rödstickiga bilder och hoppas snart ha en sprillans ny kamera i min hand.
Kanske ska jag ge mig själv en i födelsedagspresent...
Jaaaa, det vore väl en ypperligt bra idé? :)))

Ny datorplats blev följden av renoveringsstart

Tänk vad lite omflyttning kan ställa till med! Ny utsikt vid datorn och rivning av lite väggar blev resultatet den här helgen :)

Vi har äntligen satt igång med renovering av sonens båda pyttesmå rum. Ett projekt som för mestadels äger rum på helgerna så det tar väl lite tid, men nu är vi igång i allafall. Hans rum ligger i den gamla delen av huset och där behövs göras en hel del.

Vi ska behålla rumsindelningen. En del tyckte vi skulle riva mellanväggen men detta är i den gamla delen av huset och vi vill inte göra en större förändring här. Dessutom blir det naturligt en sovavdelning och en dator- och musikavdelning. Det är väl det som är tonåringarnas liv? :)

Vi började med att röja ut det ena rummet igår och ta bort den fasta garderoben (eller maken rev, frun var någon annanstans och målade just då :)

Vips, så var den borta!

En hel del olika tapeter börjar titta fram. Kul, detta är en av dem.
Mer bilder från renoveringen kommer så småningom.

När vi röjde ut det ena rummet var vi tvungna att ställa allt någonstans och eftersom vi bor i en större skokartong fick det bli till det andra rummet som fungerar som en "sluss" så länge. Där ställde vi in allt. Det blev trångt. Alldeles för mycket saker. Kan man ta bort något nu direkt?

Jag funderade en stund. -Där står ett skrivbord...hmmm om man skulle...gick ut i köket och började mäta. Jo det skulle allt gå och bli perfekt dessutom.

-Jag har en idé, sa jag till maken som stod med kofoten i högsta hugg.

-Vi kan bli av med en sak härinne, vi kan flytta det lilla skrivbordet till köket.

Det blev jättebra. Ny bloggplats.

Maken tittade lite lurt på mig. -Jaha du, det var det du skulle ha det till...

Japp. Men jag är en snäll fru och mamma och ska låta de andra också få låna skrivbordet ibland. Om jag nu inte ska blogga förstås... ;)

Längre fram ska jag ta fram penseln och fräscha upp det här skrivbordet, men det får bli senare i vår. Kanske...


....när det stora körsbärsträdet precis utanför börjar blomma i maj. Då tar jag med mig skrivbordet och penseln ut i trädgården. Ja, så får det bli!

Far, får Får Får?

Det är något visst med får. Vet inte varför, men jag gillar får väldigt mycket. Skulle gärna ha haft några härute som betade på sommaren.
Fast grannarna häromkring har får på sommaren. Jag nöjer mig nog med det.

Jag har får överallt. I bilen, på jobbet och härhemma. De poppar upp lite varstans.

Å så naturligtvis i våra gamla Lamino-fåtöljer som är klädda i grått fårskinn. Eller var klädda, kanske jag ska säga, de är nästan utslitna nu.

Min favoritfåtölj är Lamino. Den är helt underbar. Ljuvlig att sitta i och smäcker design. Vi har två Lamino-fåtöljer som vi har slitit på sedan början av 90-talet.

Dessa bilder är hämtade från Svensson i Lammhults hemsida.

Just det, det är såhär de ska se ut ;)

Men jag har tur. Min goa vän Eva är tapetserare, en mycket duktig sådan så hon ska nog kunna hjälpa mig att få ordning på de här vackra fåtöljerna designade av Yngve Ekström.

Eva och jag jobbade ihop för många år sedan, men nu har hon utbildat sig till tapetserare och gör massor av fina saker. Vill du titta på hennes hemsida så finns den här

Jag fortsätter att omge mig med får.

Min lilla brosch som är från Island. Är med mig på jobbet ibland.

Å detta lilla gulliga lamm bor hos oss på loftet.

Här är hans mamma också.


Far, får Får Får?
Nej, Får får inte Får.
Får får Lamm.


Ha en skön söndag

Mitt lilla röda skåp

För det mesta när jag springer på saker känner jag att det är en bra grej, men kan inte alltid förklara för mannen (som alltid undrar) vad jag ska ha det till och ännu värre var det ska stå eller hänga.
Men ibland så uppenbarar sig något som bara är helt självklart. Så var det med det lilla röda skåpet.

Jag och barnen var på stan och skulle shoppa kläder, till dem. Jag skulle INGET ha och det vet ni kanske hur det brukar gå...
Vi kom in på Indiska och av någon händelse, jag vet inte hur, befann jag mig plötsligt vid inredningsavdelningen istället för vid kläderna.
Där hängde mitt skåp, för det var precis så jag kände, det var kärlek vid första ögonkastet. Jag såg framför mig hur det skulle hänga på sin plats, visste vad jag skulle ha det till, det var t o m rätt färg, bara att hänga upp..klart. När hände det senast?
Det var ju inget att fundera på, så det åkte med hem. Nja, nu var vi ju inte riktigt klara med vår shoppingtur, så det fick bäras runt på ett tag och in i bussen hem, rätt otympligt...men ibland är jag envis, så hem kom det.
Jag är glad att det var målat i den goa varma röda färgen, tycker det är så härligt med dessa röda färgklickar hemma, vi har några stycken. Det ger mig massor av positiv energi.
Nu sitter det där i köket, mitt lilla röda skåp.
Vad kan finnas inuti?
Jo, jag såg direkt att detta skulle bli vårt nya kryddskåp och så fick det bli.
I lådorna då, vad finns det i dem?
Ja, i lådorna kan det finnas lite utav varje. Här är lite sockerförpackningar från olika länder som jag ska ha till något..någon gång..kanske... vem vet?
Fast ibland använder jag de små lådorna som hemliga små godisgömmor...till mig. Hyssssch
Mitt lilla skåp...konstigt, jag har aldrig förr eller senare sett det på Indiska. Det stod just där, just då, bara för mig. Härliga tanke.

Den allergiska stolen

Igår var jag på loppistur med två goa tjejkompisar. Vi hade en jättehärlig dag. Bland annat tittade vi på en stol av Yngve Ekström. Jag har en liknande hemma i gömmorna...

Året var 1995. Min ena syster, jag och dottern, som då var fem, var på auktion. Jag fick syn på stolen som stod där i ett hörn. Tyckte den såg kul ut med sin runda form. När väl auktionen kom igång så ropade vi in lite utav varje och när det var dags för stolen la jag ett bud och... stolen blev min! När vi skulle packa ihop våra saker tittade syrran lite närmare på stolen, skrapade bort lite av den lösa färgen stolen hade och sa; -Titta den är ju gjord av björk.

-NEEJ! utbrast dottern, som just fått veta att hon var lite känslig mot pollen.

-NEEJ, då kan ju inte JAG sitta i den! Jag är ju allergisk mot BJÖRK!!!

;)

Jag tog fram den när jag kom hem igår. Den ser inget vidare ut. Någon knepig färg och kulör som andas 1996 och den är ju rätt obekväm. Men kan man göra sig av med en allergisk stol? Förmodligen inte. Jag får nog ta mig an den så småningom och fixa till den, tror den kan bli riktigt fin igen.

Kanske dottern vill ha den, vem vet. Hon är ju faktiskt inte allergisk mot björk.