Jag längtar så mycket!!!

Idag har jobbet satt igång efter helgerna med dunder och brak. Nu är det full fart ett par månader framöver, innan jag kan gå ner i varv och ägna mig mer åt måleriet igen.

Så är det vid den här tiden varje år på mitt jobb och det där med skidresa tillsammans med familjen är inte alltid så lätt att få till.
Just i år är jag ju extra sugen på att åka...ner till min dotter i de franska alperna förstås! Åh jag längtar sååå efter henne!!!
Men hon har det bra därnere och det hjälper ju till när mamman blir helt tokig av längtan ibland. Att veta att hon trivs gör att det känns mycket lättare och jag kan glädjas åt allt hon får vara med om istället.

Bjuder idag på lite bilder som hon tagit och skickat till oss.





Nu ska snart min skidälskande make åka ner och hälsa på. Han kan inte hålla sig hemma längre och för honom är skidåkningen en stor passion.
Sedan har dottern efterlyst mer havregryn till morgon-gröten, för det är inte så lätt att få tag på därnere. Hårdvaluta! Han får nog ta med sig 3 kg. Minst!

Men sedan...till påsk, då ska jag och sonen också åka ner och hälsa på. Ja, då ska vi åka alla tre och hälsa på vår fjärde familjemedlem och ha det mysigt!

Ni får ha en härlig vecka!

Återvinningsdag!

Bloggen Granne med Selma har startat en miljöuppmaning som innebär att man delar med sig av miljötips varje torsdag under januari och februari. Det tyckte jag var en mycket god idé så jag hängde på.

Nu är det ju inte torsdag idag men jag gick inte med förrän nu och det går väl lika bra med lite miljöprat på en lördag ;)

Det passar bra också, för just idag har vi varit på återvinningen och blivit av med några kilon. Ja, jag tycker det känns som man blir lite lättare när man har varit där och gjort sig av med lite skräp. Det är en härlig känsla när man åker därifrån.

Denna bilden tog jag tidigare i höstas på återvinningen med min mobiltelefon och nu kändes den helt rätt att ha med. Jag och sonen stod på varsin sida och hivade in burkar!

Mina miljötips kommer nog mest att handla om sådant vi redan känner till, men man behöver bli påmind ibland. Jag själv till exempel.

Tipset denna veckan blir ändå ett som jag är bra på och brukar komma ihåg. Att stänga av de elektriska apparater vi har på kvällarna och inte låta de stå i standby-läge.

Häng på du också!

Vår vedspis - en riktig räddare i nöden!

Idag är det fem år sedan Gudrun var här och hälsade på hos oss - ja, stormen Gudrun alltså.
17 träd drog stormen med sig hos oss och en veckas strömavbrott.

Vi hade ju tänkt att fälla lite fler träd, men 17 stycken på ett bräde var väl ändå att ta i. Det såg ut som ett gigantiskt plockepinn därute i trädgården.
Men det jobbigaste var ju alla elledningar som rasat ner och som gjorde att vi var utan el. Det tog alltså en hel vecka innan el och därtill vatten fungerade som det skulle igen.

Vi var iallafall MYCKET nöjda att vi satt in en vedspis i köket när vi renoverade. Här kunde vi ju laga mat under veckan som följde. Här lagades gröt på morgonen och middag på kvällen. Det tog lite längre tid, men det GICK!
Det var inte så kallt då som nu. Vad jag minns så var det väl ungefär "kylskåpstemperatur" utomhus, så maten klarade sig bra i kylbagar. Men vi hade precis skaffat en extra frys som vi fyllt på ordentligt... och ja.. den maten gick ju inte att rädda.


Den renoverade vedspisen hittade vi i Värmland, en Husqvarna No 427.


Här har den placerats på sin plats, men det är lite kvar att göra innan vi kan flytta in (maj 2003).

Tur att man hade så go städhjälp!

Alla ville vara med att laga mat på vedspisen! (vad solglasögonen tillförde matlagningen kommer jag inte ihåg...).

Vi använder inte vår vedspis ofta, men lite då och då sätter vi fart i den och när jag tänker tillbaka till januari 2005 är jag jätteglad för att vi har den.

En riktig räddare i nöden!

Nu gömmer jag undan tomtarna hos mig. Vi ses nästa jul!