Sten

Idag visas det sten här bland mina färgklickar. En vacker stensort som skiftar i flera färger, är glimmerskiffer. I den här delen av Bohuslän är glimmerskiffer mycket vanligt. Glimmerskiffer är en metamorf bergart. Andra metamorfa bergarter är t ex gnejs och marmor. 

Inte så långt härifrån kommer vår skiffer.

I vilda trädgården dyker den upp än här än där. 

De gamla stenmurarna hos oss är av glimmerskiffer.

Stenarna skiftar i mängder av toner och de har både ruggliga och släta ytor.

En del är tjocka...

 ...medan andra är tunna och nästan lite frasiga.

Förra våren använde jag en del av den här muren till att inrama kryddträdgården. 

Det är den bakre delen som är den gamla muren. 

Delen i förgrunden lade jag av lösa stenar jag hittat i trädgården.

 Så här såg det ut några veckor senare. Här har den bakre delen delvis lagts om, 

eftersom den höll på att rasa.

***

Idag har vi väckt Vilda lite försiktigt igen efter vintervilan. Vi har städat lite, fikat i solen och börjat så smått att planera inför kommande säsong. Nu börjar jag längta! Det ska inte bli en massa röj här och där, nej insatser på några få ställen försöker vi hålla oss till.

I veckan som kommer ska jag på en föreläsning om trädgårdsdesign med några kollegor. Oj, så kul! 

Välkommen vår!!! :)

"Jag vill inte gå ut"

-Det regnar. Det blåser. Jag ligger inne och spanar idag. 
Trots att matte är ledig och jag faktiskt får gå ut.

Jag vet inte om han tänker så, Zakk, men kanske.
Han har i allafall många favoritplatser inomhus också. Här är några.

Här på köksbänken när det för en gång skull inte stod en massa "krafs" i vägen.

Här i min gamla fåtölj som jag hittade billigt på ett loppis för  tjugo år sedan. 

Min vän Eva klädde om den i ett tyg jag gillar jättemycket.

 Fåtöljen är en favorit för oss tvåbenta. Men nu lägger en fyrbent beslag på den för det mesta...

Här på kökssoffan kan man sitta lite hursomhelst och det gör Zakk. 

Ofta sitter han såhär. Som en liten gubbe. ;)

Indianen Göran

-Bara några skedar till.....titta, snart ser du indianen i botten.......ja, titta där är Göran!
Ungefär sådär lät det när min mamma försökte få i mig lite mer av gröten eller vad det nu kunde vara i min djupa tallrik, Rörstrands "Göran" formgiven av Marianne Westman.

Tänk att de där minnena fortfarande sitter kvar. Man skulle ju kunna tro att jag var väldigt less på den där tallriken när jag som tjugoåring skulle packa ihop saker och flytta hemifrån. 

Men - Göran fick följa med och tallriken finns fortfarande kvar bland alla andra tallrikar 

och används flitigt av oss alla.

Numera är det glada, nostalgiska minnen som påminner om mamma. 

Så den där gamla slitna tallriken betyder väldigt mycket. 

Tidens tand har satt sina spår av flitig användning :)

 Men vänta lite nu... fanns det inte en mugg till också?

-Jovisst hade jag väl en mugg? 

Ut och leta på internet......en liten stund senare och där var den. -Jag visste det! :)

Tänk, den muggen hade jag helt glömt bort. 

Glömt bort ända tills idag, men när jag såg den framträdde minnena. 

Härliga gamla minnen från 60-talet!