onsdag 30 juni 2010

En liten medelålders herre på besök

Just nu bor en liten herre hos oss. En liten vit herre på fyra ben.
Får jag lov att presentera Moses.

Moses är väldigt förtjust i katter. Att jaga dem alltså. Det gillar inte vår Murre-Morris. Han håller sig undan eller så springer han upp på loftet dit Moses inte kan komma. Där sitter Murre-katten och pekar tass åt Moses... -Ha ha, ta mig om du kan...

När det har varit full rulle hela da´n i jakt på katter blir man trött om man är en liten medelålders Moses-hund.


Väääldigt trött blir man av att jaga katter....



Katt? Sa du katt? Var då någonstans??

Jahapp...då var vi igång igen...
Tur du Moses att du är så söt, för vem kan motstå en sådan här liten going?

tisdag 22 juni 2010

Det regnade mycket...

...under vårt besök i Norrvikens Trädgårdar. Ungefär som om man skulle satt sig mitt  i det här lilla vattenfallet i Japanska trädgården. Skyfall med andra ord.

Nu gjorde det inte så mycket. Vi hade en jätterolig helg tillsammans med några av våra härliga vänner, som hade gett mig den här resan i födelsedagspresent.

Efter att ha träffat alla de andra på en mysig rastplats på väg ner, där jag blev bjuden på goa mackor och champagne med mera, kom vi då fram till Norrviken. Då var det uppehåll och jo, det skulle allt vara uppehåll från och med nu, det sa väderleksprognosen minsann. Hmmmm...
Först tittade vi på alla trädgårdsmästarelevers rabatter...vad var det där som hängde i ett träd??? 


Ha, ett fikaträd! Det passade ju mig jättebra.
Det började regna igen så vi gick till Villa Abelin för att söka lite skydd.

Vi slank in i Vinterträdgården...

 

...och där kunde man få lite fika :)

Regnet fortsatte och när guiden kom sa hon "Vi kan börja inomhus så länge, så går vi ut sedan när det slutar regna".
Jojo, hela guidningen hölls inomhus. Det fullkomligt vräkte ner utanför. Men det var en intressant guidning och vi gick runt i Rudolf Abelins hus, guiden berättade om hans livsverk och jag tog lite bilder ut mot trädgården.

Barockträdgården

Vy mot Japanska trädgården.


Men efter guidningen kunde vi ta oss runt en lite mindre tur, men jag tog inte så mycket bilder.

En bild på ett av Näsduksträden blev det dock och det passade ju bra, så förkyld som jag var ;)




Efter trädgårdsbesöket åkte vi till Båstad där vi bodde på Pensionat Neptun och åt en härlig middag vid havet.
Nästa dag hann vi med ett besök i Torekov, där jag fick syn på en mindre upplaga av den Vresbok vi såg på Norrvikens Trädgårdar. Vilket härligt träd, man riktigt ser trollen som gömmer sig i den!




Innan vi sa hejdå till varandra stannade vi till vid Särdals Kvarn och åt lite lunch, ett jättemysigt ställe.



Det blev en härlig avslutning på toppenhelg :)))

fredag 18 juni 2010

Den är väldigt stor och bred...

...vår Rhododendron. Cirka 8 meter på ena hållet och 6 meter åt det andra. Yta som en liten lägenhet. :)


Jag ska villigt erkänna att Rhododendron (vilket långt ord) har inte varit någon favorit. Var väl sådär intresserad av denna växt innan vi flyttade hit. Tyckte nog mest den hörde hemma i parker som Slottskogen i Göteborg ungefär.
Men nu har jag under årens lopp förlikat mig med den mer och mer - den är ju fin bara man kommer den lite närmre...





Speciellt om man kommer den riktigt nära.


Nu har vi t.o.m skaffat tre nya små Rhododendronplantor, fast vita. Så då får man väl erkänna att man kapitulerat...lite grann i alla fall ;)


I helgen hoppas jag få se andra fina växter. Det är tänkt att vi ska åka en tur till Norrvikens Trädgårdar, hoppas bara jag blir av med min envisa förkylning som jag dragit på mig.


Ha en fin helg!

lördag 12 juni 2010

Renoveringsresan, del 1: Torp till salu

I dagarna är det 10 år sedan vi hittade det här gamla huset. Satt och tittade på gamla bilder och fick lust att skriva ner lite av vad vi gjort under de här åren. Då kan man ju dessutom se att vi faktiskt har gjort en del, ibland glömmer man ju det...
Idag ska jag försöka komma ihåg vad som hände i maj/juni 2000.


Torp till salu
Vi hade letat hus länge... jag menar lääääääääääääänge. Dottern var oändligt trött på allt bilåkande fram och tillbaks på små grusvägar. Sonen var fortfarande väldigt liten och hängde bara med, alltid lika glad i sin bilbarnstol.

En dag kom maken hem och sa, -Jag tror jag har hittat något.
Så visade han mig bilden:



Ja, det såg ju gulligt ut, men skulle vi ha verkligen ha ett litet torp och vad det inte mer att renovera än vad vi tänkt oss och dyrare och.....njae, jag var skeptisk... ett tag...


För hur det nu var så åkte jag ut en dag och kikade runt, för jag hade ju inte kunnat släppa det där lilla torpet i alla fall. Resten av familjen visste inget och medan jag gick där och smög runt huset, dök det upp en liten flicka från ingenstans och sa
-Hej, ska du bo här nu?
-Ja, det ska jag nog, hörde jag mig själv säga. Hoppsan, hur gick det till?
Men det var så fint, och gick det inte islandshästar också i hagen hos grannen? Jojo, så var det.

Maken skrattade åt mig när jag kom hem och berättade om min lilla utflykt. -Haha, jag visste väl det, blev kommentaren på det.

Det blev visning och vi blev verkligen förälskade i det gamla torpet och bestämde oss att detta skulle vi ha, la ett bud och huset blev vårt, Yiiihuu!!! Nu skulle "bara" en besiktning göras. Jag ringde en kunnig besiktningsman som vi anlitat tidigare och som hittade det mesta. Jaha och det gjorde han ju.... Åhhh det blev en lång lista på saker som inte var bra, det värsta var allt vatten som stod under tillbyggnaden från 30-talet. En hel sjö var det där under huset. Hur skulle vi göra nu???
Vi åkte hem, sjönk ner i våra gamla soffor och kände oss deppiga, rådvilla och lika insjunkna som sofforna. Hur skulle vi göra? Vi hade ju förälskat oss i det här gamla härliga torpet, skulle det inte bli vårt nu?

Vi tänkte, funderade, räknade hit o dit, tänkte lite igen...och bestämde oss för att köpa det om vi fick ned priset en del. Å gissa vad - det gick. Torpet blev vårt!!!

Gamla köket

Första sommaren gjorde vi inget med huset då bara vi bodde där och njöt. Vi hade huset som sommarhus och tanken var nog att det skulle förbli så...eller??

Ett av sovrummen

Vi kände redan första sommaren att vi hörde hemma här, men det var ju inte så stort, bara ca 60 kvm. Hur får man plats en familj på fyra med två fyrbenta vänner på den ytan?


Mitt favoritrum innan ombyggnaden. Detta är 30-talsdelen som idag är ersatt av vår nybyggda del. Dörren till vänster med ingång till gammal del är kvar idag på samma ställe.

Loftet som kom att bli förråd och dotterns rum.



Fanny var den som beslutade sig först för att permanent bosätta sig på landet.
-Här ska jag bo sa hon med ett Voff.

Ja, så fick det bli. Permanent boende blev det så småningom, men vägen dit var lång och mycket vatten var det ju som skulle bort...Var kom allt vattnet ifrån???
Nästa gång det blir inlägg om renoveringsresan ska jag berätta om vattnet och lite annat vi fick gjort under vårt andra år med huset.


Ha en härlig söndag :)





fredag 4 juni 2010

En operation dagsverke i vilda trädgården

För någon vecka sedan kom sonen hem och sa att skolan var med i Operation Dagsverke och att han skulle delta i det under en dag.
-Jaahaa, vad ska du göra då?, frågade jag.
-Vet inte, men jag kanske kan jobba i trädgården, sa sonen.

Så idag har operation dagsverke utförts i vår "djungel". Det klipptes grenar, kördes med trimmer så det stod härliga till, det var bara för mamman att hålla sig undan...


Vad skulle mamman göra då?
Ja, nu är vi ju familjen Fika med stort F, så jag tyckte det var bäst att förbereda något smaskigt.
Så lite rabarber...

+ en kladdig smet


= en smaskig kaka

+ mycket vaniljsås!



Det gör en hårt arbetande 12-åring mycket mycket glad :)



- Gööörgott!!!! Men nu måste jag jobba igen....


Jaha, och vart tog han vägen nu då????


-Måste bara tvätta av stolarna lite...


- Så, nu kan du sätta dig där mamma och läsa lite.

Mmmm, vad härligt... :)

Är det Operation Dagsverke i morgon igen tro?

Om du vill läsa mer

Related Posts with Thumbnails