lördag 30 oktober 2010

Hej då vår isländska vän

Det har varit en intensiv vecka med mycket jobb på dagarna, tapetsering och målning av väggar och golv i sonens rum på kvällarna. Men det som har tagit mest av min tid,  i allafall rent känslomässigt är ändå att vi nu har sålt vår fina vän från Island.

Kolbrún eller Kolan som vi oftast kallar henne, kom till oss från Island 2005. En riktigt liten pärla som blev vår dotters allra bästa vän.
Dottern var då 15 år och från första dagen tog hon fullt ansvar för sin häst. Och då menar jag fullt ansvar. Aldrig att hon klagade eller sa -Kan inte du åka till stallet idag mamma?

Nu var jag ju ändå inblandad förstås. Det blev kurser och tävlingar, skogsturer och horsemanship. För att komma till olika platser fick jag lära mig att köra häst i släp och ibland backa med det också.  Det var varma overaller och kalla tävlingsbanor. Kaffe i termos och mackor gjorda i ottan. Peptalk och sedan nervösa minuter när de var inne på banan.

Nu är den tiden förbi och det är ju så det är. Nu är det utbildning för dottern som gäller och en egen häst hinns inte med. En fin häst kan inte bara bli stående. Även om det är en kär familjemedlem. Den måste få leva ett aktivt liv. Så resonerar vi och därför har nu Kolan fått ett nytt hem och vi tror och hoppas att hon får det riktigt bra. För det är hon värd - Kolan med de snälla bruna ögonen.




Kanske någon gång får dottern och jag tillfälle att återigen uppleva en tur till Island, som den vi gjorde 2003. Det var ett riktigt äventyr. Fantastiska hästar och landskapet är ju bara så underbart.

fredag 22 oktober 2010

Vitmossa, dammråttor och lurviga kaniner

-Mamma, det ligger vit mossa under sängen, sa sonen när han kom hem från dagis en dag för många år sedan.
Vem hade lagt dit den? Ingen.
Det var inte vitmossa. Det var bara lite dammråttor.

 Vitmossa? Nej detta är något helt annat. Mer om det längre ned i inlägget.

"Mamman som inte ville städa". Det är jag det. Jag och ordet "städa" är inte alls kompatibla.

Nu tycker ni säkert: -Jamen det känns så härligt efteråt, eller -Lyssna på musik under tiden eller en bok och ja, visst är det så... men ändå. Det finns så mycket andra roliga saker att göra när man är ledig.

Fast ibland åker ju ändå dammsugaren fram. Då brukar sonen tycka att jag är underhållande där jag går omkring och muttrar. Men det är bäst han passar sig, det händer att jag lämpar över dammsugaren på honom istället..ooops, så det kan gå. Så kan han jaga sin egen vitmossa under sängen... :)


Idag har jag faktiskt städat. Ute hos Vilda, det är mycket roligare. Det var löv överallt efter gårdagens stormattack. Men nu är det mesta ihopsamlat.






Måste också bara visa mina små kaniner.



En go vän till mig har en arbetskamrat som gör dessa av garn från sina egna kaniner. Så fint stickade och goa å varma är de också. Perfekt nu när det blir kallt.



Ha en härlig helg!

 

onsdag 20 oktober 2010

Kattliv

En dag i Murre-Morris hektiska liv


Man kan sitta å spana...


 i timmar...


...å när man tröttnat på det så kan man gå in och sträcka ut sig i soffan...

 


...på matte och husses nyinköpta pläd från Klippans yllefabrik

 

...å sedan kan man gå ut å spana igen...

Ska man kanske bli katt i nästa liv?

torsdag 14 oktober 2010

Nytt intresse!

Den där listan jag skrev om i förra inlägget...inte blev det mycket gjort på den. Ja, lite förstås men vi hann också med ett besök på loppis och så testade jag mjölbatik. En jättekul och enkel teknik att färga tyg som jag måste utforska vidare.

Min ena syster har arbetat med den här tekniken på sitt arbete och jag har tyckt det sett så roligt ut så nu var det dags att testa.

En liten kort beskrivning hur jag gjorde.
Först gör man en blandning av mjöl och vatten, inget mer. Smeten blir ungefär som en pannkakssmet. Häll den i en tom och väl rengjord flaska med pip. Jag använde en ketchupflaska.
Ta en ljust tyg och gå loss med ketchupflaskan och gör vilka mönster du vill. Låt fantasin flöda!



När  mjölblandningen torkat - jag väntade över natten - är det dags att måla med textilfärg. Här kan man frossa i färg (vilket jag gjorde på mitt test :) eller använda en enda färg.


När färgen har torkat är det dags att "pilla" bort mjölblandningen. Det kan ta en stund och det blir en del smulor. Vackra smulor tycker jag. Dessa kanske man kan använda till något?


Efter man fått bort allt, fixerar man färgen genom att stryka på baksidan. Klart att sy något utav tyget eller vad man nu vill göra med det.

Här hänger mitt test i väntan på att bli något. Kuddar kanske?



De får hänga där ett tag för nu ska jag gå ut i det underbara höstvädret och imorgon åker jag till Stockholm. Ser fram emot att träffa dottern, gå på stan och Queenmusikalen "We will rock you" på lördag kväll. Ska bli kul!


Ha en härlig hösthelg!

fredag 8 oktober 2010

Hållbart?

Jag gillar idéen med att använda saker på fler sätt. Ibland kan det bli rätt så olika sätt.

Var på loppis häromveckan och hittade den här duken. Såg den direkt, det är ju "min" färg, så den åkte med hem.
Väl hemma lade jag ut den på byrån.
-Blir det bra?, frågade jag sonen.
-Jaaaaa det blir jättebra, sa han lite mindre entusiastiskt.

Men... näää det kändes inte helt hundra, undra var man kan ha den istället.... Hm...


Lite senare:
-Mamma varför har du duken runt halsen?
-Jomen jag tycker den blev mycket bättre så här.
-Men mamma... sonen bara himlade med ögonen och gick sin väg...



Duken blev en sjal istället. Ja iallafall just nu, den kanske blir duk igen senare.

Även om den ene herrn i huset inte tyckte det var någon vidare bra idé, kom den andre hem lite senare och han tyckte det var snyggt med en duk runt halsen. Hållbart blev det ju också med en sak som kan användas på fler sätt ;)

Tänk vad man kan göra med ett loppisfynd för 20:-!


Hur gick det med dymlingen, kanske någon undrar?
Jodå, den visades upp för klassen. Ingen visste vad det var men efter sonens förklaring tyckte lärarna det var fräckt med historien bakom den och vad den använts till.
-Men vad sa kompisarna?, frågade jag.
-Äh, de tyckte den bara såg ut som en gammal pinne.

Ja det blev som vi trodde, men nu vet iallafall ett gäng tonåringar och deras lärare att det kan vara skillnad på pinnar och "pinnar".


Nu ska jag ta helg. Jag har massvis att göra på to-do-listan.
o Fixa till en grusgång
o Flytta lite växter (det blir att tampas med Vilda igen)
o Måla sonens fönster + lite annat i hans rum
o Måla lite möbler jag hittat på loppis till dotterns studentlya
o Fixa lite höstfägring utanför ingången
+ en massa andra saker jag nog har förträngt.

Men det allra allra viktigaste är att koppla av tillsammans, jag och sonen, som är ensamma i helgen, äta gott, se någon spännande film och bara ha det mysigt. Det ska nog inte vara så svårt, att koppla av alltså. För det har jag tränat på, jättemycket!

Ha en härlig helg alla. Glöm inte mitt bland allt stök att...koppla av lite också...

torsdag 7 oktober 2010

Renoveringsresan, del 4: Allt på en gång, hela tiden!

Det har varit lite svårt att komma vidare i renoveringsresan. Det finns så mycket att berätta och jag kan ju inte ta med allt, då blir det liksom så många delar, kanske uppemot 20 (!) - och vem orkar hålla på så länge? Inte jag och inte ni läsare heller tror jag. :o)
Så jag begränsar mig och vill någon veta lite mer detaljer, så fråga gärna. Jag svarar!

Att ta sig an det här huset var verkligen ett mycket större jobb än vad vi hade trott. Som tur var hade vi riktigt bra snickare och andra hantverkare som hjälpte oss med byggandet. Men som om inte detta var tillräckligt passade jag dessutom på att börja en 2-årig utbildning till dekorationsmålare på heltid, samtidigt som jag hade kvar mitt jobb på 30%. Knas? Ja, det kan man väl säga.
Men det var en spännande resa, nu började ju allt ta sin form!

Ni kanske undrar hur interiören såg ut innan vi satte igång. Här är en (ej skalenlig och dålig kvalité) skiss hur det såg ut vid övertagandet.


Till vänster bottenplan, höger loftet.
Det vi rev vid renoveringen var alltså de två rum längst till vänster på skissen. Benämnt kök och rum. De andra rummen ligger i den gamla delen och rumsindelningen där är fortfarande intakt.

När vi hade tagit bort all panel på den gamla delen fick vi också se att huset hade breddats vid något tillfälle och att takets hade höjts - hela den gamla delen var inte gjort av timmer utan vissa delar hade plankstomme.
Men allt inspekterades av Anticimex och de kunde bara konstatera att den urgamla delen av huset var i bra skick. Puh!



Det "enda" vi skulle byta var syllen och som tur var hade en våra snickare en kunnig farbror som kunde hjälpa till med det, så det gick förvånansvärt lätt. Jag var rejält nervös innan huset lyftes och de nya stockarna var på plats. Men vips så var det klart.


När man ser den här bilden med sonens lilla leksak förstår man att vi har hållit på länge. Sonen som är tonåring nu och fortfarande är inte huset klart...


Den nya delen byggdes upp och där var det riktigt spännande att se om våra egna tankar verkligen skulle funka. Höll ritningen? Skulle allt få plats? Kök, matrum, badrum, tvättstuga, hall och ett litet sovloft.



Under tiden som snickare höll på där ute vid huset satt inte vi och rullade tummarna direkt på vår lediga tid. Frågorna haglade över oss ständigt: Vad skulle vi isolera med, vad skulle vi ha för uppvärmning, tegel, spis, kakel .... Hur skulle vi göra med de gamla fönstren och dörrarna? Vad kunde behållas och vad behövdes nytt? Tusen miljoner frågor och nästan lika många svar.

? ? ? ? ?

Men slut blev i allafall frågetecknen mindre och mindre.
Nästa gång ska jag berätta lite mer om valen vi gjorde.

måndag 4 oktober 2010

"En gammal pinne"

-Vad hette det?
-Dymling.
-Vaddå???
-D.Y.M.L.I.N.G.
-Jaha. Jag tycker det ser ut som en gammal pinne.



Sonen kom hem och frågade om det fanns någon gammal "grej" i huset som han kunde ha med till en lektion i skolan.
-Ehhhh jaaa, svarade jag lite svävande, -Eller, vaddå gammal, menar du? Det finns väl massor av gamla grejer i det här huset...
-Nu vet jag!, sa sonen och försvann.
Han kom tillbaka - med en av mina vinylskivor i handen. -Det här är väl nå´t göörgammalt i alla fall, den tar jag!
-Nej, det där är ju 10cc, Greatest Hits från 1975. Den är väl inte gammal. 1975, det var ju...nyss. Eller?
-Jag har en annan sak, säger jag som vill förklara för sonen vad som anses som gammalt eller inte i det här huset. Jag går och hämtar dymlingen som vi hittade här i huset när vi renoverade och förklarar vad den har använts till.
-Ahhh, häftigt, då tar jag med den.
Senare i veckan ska han ta med den till skolan. Jag kan redan nu höra hur snacket kommer att gå:

-Vad hette det?
-Dymling.
-Vaddå???
-D.Y.M.L.I.N.G.
-Jaha. Jag tycker det ser ut som en gammal pinne.

Ja, vi får väl se i slutet av veckan hur det gick. :)
Återkommer!

Om du vill kan du läsa om dymling här

Om du vill läsa mer

Related Posts with Thumbnails