söndag 29 november 2009

Påhälsning i jullådan och lite överallt

Har inte vågat tittat i den ännu. Om "någon" har varit och hälsat på i jullådan alltså. Tycker det är lite läskigt.

Spåren var tydliga häromåret. Små spår som möss gärna lämnar efter sig, som låg strax utanför lådan med julpyntet. Inuti ett frigolitäpple i en vacker julröd färg där "någon" hade tuggat en bit så det bara var smulor kvar. Hur gott var det? Eller barnens gamla dagispynt (som jag sparat ); tomtar av flörtkulor som var halvt sargade. Busmöss! Jag fick vända ut och in på lådan för att vara helt säker på att de inte bodde kvar, men de var borta. Firade jul någon annanstans. Puh vad skönt...

Men det bor ju en katt i huset, tänker ni kanske. Jodå, katt har vi. En trött en.


Vi har haft påhälsning på andra ställen också. Strax efter vi flyttat in märkte jag att allt inte stod rätt till i skafferiet. Såg de där små lortarna igen.

-Det kanske bara är teblad, sa maken.

Teblad??? De ser väl inte ut så?!

Nä, ut med allt i skafferiet. Det var "teblad" lite överallt.

Det var då jag ropade på katten.

-Kan du hålla vakt i natt? frågade jag.

- Jag är en Trivselkatt, sa han, vände om och gick.

Vaddå Trivselkatt?

-Jag bor här, dvs äter, sover och gosar med er ibland, men jag tar inte möss.

Nähä.

Så det blev till att ta fram fällan. Gillar inte dem. De är ju livsfarliga bara man försöker närma sig en. Men nu blev det så.

TJONG! Där satt den. Stackarn. Men jag vill inte ha möss bland sockret och mjölet.

Vi har haft en liten förskräckt mus också som bodde under diskbänken. Den hade gömt sig i lådan med extra papperskassar. Första gången kunde vi släppa ut den. Varpå den naturligtvis kom in igen dagen därpå. Men den dog av chock någon dag senare när jag och dottern råkade skrika till lite extra högt efter att ha sett en liten svans därinne i skåpet.

När vi öppnade igen låg den där, stendöd.

Det är ju tur att vi fixade det själva, för någon hjälp av katten fick vi då inte och kommer förmodligen aldrig att få heller.

För han är ju... en Trivselkatt.

Tack alla ni som skriver fina hälsningar och ha nu en fortsatt fin första advent och härlig vecka!

söndag 22 november 2009

Sirliga, tjocka, runda, breda, smala...

Bokstäver är vackra. Dessa majuskler, minuskler, gemener och versaler. Det finns en massa vackra typsnitt; tjocka, runda, breda, sirliga...



Det är väl den grafiska delen i mig som vaknar till liv när jag ser bokstäver. Nu mellan november och april jobbar jag mer med grafisk formgivning och produktion. Det blir inte lika mycket tid till Färgtrappan, men jag åtar mig måleriuppdrag även under denna tid, men i mindre skala. Har ett måleriuppdrag nu åt en kund där jag ska måla om en matsalsmöbel från rött till mörk, mörk anatracitgrå, nästan svart. Det tror jag kommer att bli jätteläckert. Återkommer med bilder så småningom.

Sedan måste jag bara måla lite hemma emellanåt också. Nu senast blev det.... jo bokstäver. På väggen in till köket är det nu målat




Vilket betyder för närvarande eller just nu.

Så när vi sitter där vid matbordet kan vi blicka upp på väggen och tänka på hur det är just nu och inte hela tiden fokusera på imorgon eller igår.



Så...

Just nu ska jag sätta mig ner denna mörka novemberkväll med lite levande ljus runtomkring mig och njuta en stund och inte tänka allt som ska göras kommande vecka.... ;)


Ha det gott och tänd några ljus i mörkret, snart är det advent!



onsdag 18 november 2009

Spår av svunna tider

Vem har slitit på trösklarna i huset och vilka kan ha satt in de högre dörrarna i den gamla delen av huset? Jag gillar historia och tycker det är spännande att fundera på vilka som har bott här tidigare.

En dag för några år sedan knackade det på dörren. Det var ett äldre par som kom och hälsade på. Det visade sig att att damen var släkt med tidigare ägare till huset. -Nära släkt?, frågade jag. Jodå, hennes pappa, farbröder, farmor och farfar hade bott här på 1920-talet.
Jag blev eld och lågor! Hade nog 1 000 frågor minst...
-Kom hem till oss, vi har gamla foton ni kan få låna, sa de till oss.

Sagt och gjort, ett tag senare åkte vi hem till paret, där jag satt och bläddrade i album och vi tittade också i en gammal bibel som tillhört släkten med flera gamla namn inskrivet från långt tillbaka i tiden.
Det var alltså så att på 1920-talet bodde här familjen Svensson. Skomakare Johannes, hans fru Julia och deras fyra pojkar.
När familjen Svensson bodde här, fanns inte den nyare delen på huset (den vi rev i samband med renovering). Tänk att hela familjen bodde i detta lilla lilla torp! Det fanns en ladugård och en snickarbod (som nu står på grannens tomt), här betade djur. Alla andra husen häromkring fanns naturligtvis inte och definitivt inte lika många träd!

Skomakare...hmm, jag undrar... när jag grävde i jorden första sommaren hittade jag något som liknade en bit av en träsko. Trodde inte det var något, så jag sparade inte delen. Så i år när jag höll på med att gräva i potatislandet stötte jag på något liknande. Tog tag i den lilla biten och lade den på ett "säkert" ställe. Väldigt "säkert" visade det sig för sedan kom det något annat emellan, minnet försvann och den lilla biten var puts väck! Ja ja, jag kanske hittar den så småningom...

Lite bilder, förr och nu.

Julia sittande vid huset med "gamla trädgården" till vänster.

Huset från ungefär samma vinkel, fast många år senare...

Delar av familjen Svensson på uppfarten till huset som då bestod av en gräsplätt.


Samma uppfart, men nu med en annan beläggning.


Sonen John i augusti 1929 i "gamla trädgården".


Samma plats, 80 år senare.

lördag 14 november 2009

Husrenoverare - ge inte upp!

Jag har haft lite tid att gå igenom gamla bilder från vår renovering - och ja, det är ju inte så konstigt att man blev lite trött ibland. Man kan undra hur vi orkade hela vägen, om ni tittar på bilderna kommer ni att förstå. Jag vill varna känsliga husrenoverare för bilderna idag ;).

Men också visa att man ska inte ge upp även om det ser riktigt risigt ut...


Vårt hus bestod ju när vi tog över av en gammal del (1700/1800-tal) och en del från 30-talet.

För att bo där permanent skulle vi behöva förlänga huset lite, för att få ett bättre fungerande kök, tvättstuga och riktigt badrum, samt ett litet loft. Det var inte många kvm vi hade att röra oss med, vår kommun är inte helt villiga till att ge bygglov om man säger så.

Vi ville inte ändra mer än nödvändigt, huset har hela tiden fått vara med och bestämma exteriör och interiör. Fönstren sitter t ex kvar på samma plats som tidigare och i den äldre delen har vi inte gjort några ändringar interiört.

Vi visste att 30-talsdelen var i sämre skick än den gamla och att panel och tak behövde bytas på huset, men annars så var det väl inte så mycket.. eller?

Så när vi hittat snickare som ville åta sig detta projekt skulle bara 30-talsdelen förlängas lite.

Trodde vi ja.

När fönstren togs ur visade det sig att den nyare delen var väldigt hårt angripen och i dåligt skick, så helt plötsligt befann vi oss i ett läge där vi var tvungna att ta ett beslut att riva den nyare delen eller hela huset. NEEJ! Hjälp! Vad gör vi nu då???? Var HELA huset skadat?

Vi tog bort resterande panel på huset, Anticimex kom och kollade hela huset och.....den gamla delen var i BRA SKICK. Hurra!

Så då tog vi helt enkelt bort 30-talsdelen och gjorde en helt ny tillbyggnad efter alla konstens regler.

Men ni kan tänka er att man undrade vad man gett sig in på när vi stod där mitt i vintern med ett pyttelitet grått timmerhus...



Södergaveln (30-talsdelen) innan vi sätter igång på riktigt.


Här är 30-talsdelen riven och allt är bara ett inferno!!! Hur ska det gå???


Det kommer att bli bra, lugn..bara lugn...


Titta, det blev bättre...



Södergaveln ett år senare, vår första vinter i huset! Vad mycket snö det var då. Bilden är från 29 dec 2003.

onsdag 11 november 2009

Men oj då så kul!

Detta var roligt! Här ligger man hemma och nyser och har allmänt tråkigt och så får man en liten utmärkelse - helt plötsligt - och då blir man ju nästan frisk direkt! Eller ja, det hjälper till i allafall :)

Så tack, snälla Linalilla huset på berget för att du tänkte på mig. Här får du en bild från Danmark av mig ;) Vi är också frekventa resenärer till den härliga danska huvudstaden så jag förstår att ni gärna åker dit. Bilden här nedan är dock inte från Köpenhamn utan Roskilde, där vi var för ett tag sedan. Även det en härlig stad.



Men utmärkelsen följde också en utmaning att avslöja sju saker om sig själv. Jaha, då tror jag att jag försöker dra ihop det till en mening, så det inte tar så stor plats ;)

Jag är en reslysten, sann djurvän som ständigt påbörjar nya projekt, alltid hittar en anledning till att fira och helst då vara tillsammans med familjen, jag älskar att fika och att gå roliga kurser där man träffar nya intressanta människor.


Nu vill jag skicka vidare utmärkelsen och uppmaningen till följande:


Vår gård-kri´stofer
för dina jättehärliga vardagsbetraktelser i din blogg


Friska dofter
för din bloggs härliga ljusa friska färger


Filuris rum
för din fräscha blogg med fina stickade saker som jag precis har hittat



Hoppas ni vill ta emot detta!

torsdag 5 november 2009

Snuvigt - men lite citron, en god bok och en tjock katt värmer

Oj vilken vecka, snuvigt värre och däppt i näsan, eller som min svärfar sa;

"Jag kan inte säga feb öre
så jag får säga två tvåörigar å en dettörig...



Mycket varm citronsaft har det blivit. Pressa en citron och blanda med kokhett vatten. Drick och njut. Garanterat uppfriskande!

Och med en tjock go katt som värmer fötterna blir det ännu bättre :)

Nyvaken Murre-Morris


Har fått läst lite också. Var häromveckan på en härlig föreläsning med Ann Rosman som bor i Marstrand och skriver deckare. Efter föreläsningen passade jag på att köpa hennes debutbok "Fyrmästarens dotter". Rekommenderas! Spännande och med ett bra flyt i berättelsen tog den slut alldeles för fort bara. Det är kul att läsa om trakterna häromkring, det är ju bara ett stenkast till Marstrand, nåja kanske inte riktigt, men ändå.

Med boken följde ett specialbokmärke. Luktar tjära och hav!


Boken utspelar sig en hel del kring fyren Pater Noster, en vacker fyr som häromåret sattes tillbaka på sin plats efter en omfattande reparation.

Bohusläns Museum, som för övrigt är ett fint utflyktsmål, har gett ut en bok om Pater Noster

Vi får ta en tur ut till fyren i sommar med båten, känner att jag vill granska den närmre.

Mer än så blir det inte för denna gång. Nu ska jag försöka friskna till. Återkommer snart!

Om du vill läsa mer

Related Posts with Thumbnails