Biltur i snökaos, vackra hus och en glad liten möbel med nya kompisar

Nu har vi varit ute och farit igen. I helgen bar det av till Uppsala. Vi funderade fram och tillbaka om vi skulle kunna åka i snökaoset men till slut beslöt vi oss för att åka. (Att det sedan skulle bli ett ännu värre snökaos på väg hem, det visste vi ju inte...) 

Det var julmarknad i Uppsala, så vi tog oss in till stan. Jag gillar verkligen Uppsala, en mysig stad som inte känns så stor, den är liksom "greppvänlig" på något sätt om ni förstår vad jag menar.
Så det blev ett par timmar på stan i den virvlande snön.

Vi tog en promenad också där dottern bor och även det är ett härligt område. Ligger nära stan men är ändå på landet. Dessutom finns det mängder med fina hus att fota. De andra blev jättetrötta på mig när jag hela tiden skulle hala upp kameran för att ta bilder.

-Vänta lite, måste bara fota den här....-Å den här....-Å den här också...

Den lilla murriga möbeln fick en uppfräschning och följde med till Uppsala. Nu är den glad igen. Den har fått lite "tokroliga kompisar" också som sitter på väggen ovanför.

De "tokroliga kompisarna" är egentligen ett härligt tyg som jag hittade för säkert 20 år sedan och bara kände att det måste följa med mig hem. Sedan har det varit både duk och draperi och nu lyser det upp en vägg i Uppsala. :)


Igår eftermiddag styrde vi bilen söderut igen. Ojojoj det tog tid. Lååååång tid. Men snön virvlade och bilar låg i dikena lite överallt, så det fick ta sin tid. Vi kom i allafall hem välbehållna. Då var det sen kväll, så det blev inga adventsljus framtagna. Men till det sena kvällsteet plockade jag ihop fyra olika ljusstakar och ställde på rad och tände ett av dem - Se där, en adventsljusstake! Sonen tittade lite trött på sin mamma, men tyckte nog det var lite mysigt ändå. Ibland får man improvisera :)

På onsdag är jag ledig, då ska jag improvisera lite mer med fixandet här hemma och så ska jag nog baka saffransbullar, för det är väl bättre att saffranet ligger i bullarna än i min plånbok som det gör just nu. (Ja det ligger i sin lilla saffranspåse naturligtvis, inte löst i plånboken om ni nu trodde det, men ändå...)

Hej så länge!