Nu börjar det bli kallare ute även här nere på västkusten. Då är det gott att kunna tända en brasa. Och det gör vi gärna!
Titta, visst är det något magiskt med eld. Jag tycker mig se en form bland lågorna där inne som liknar huvudet på en häst...
Detta är
inte vår spis.
Nähä, vad är detta då och varför är den här bilden med???
Jo, det här är bilden på vår gamla öppna spis i den 30-talsdel av huset som vi rev. Den var utdömd och sedan när vi ändå skulle riva allt så åkte ju den här också med förstås. Men... en samlarmaja som jag är, så tog man ju vara på de tegel som gick, för återanvändning i en ny spis, för det ville vi ju ha en.
Frågan var bara: Vad skulle vi ha för spis?
Efter lite funderingar kom vi fram till att en kakelugnsvariant, en rörspis, skulle vara det bästa alternativet för oss, för att kunna tillvarata värmen på bästa sätt och som skulle passa in i husets miljö. Vi fick tag på ett par skickliga kakelugnsmakare. Tillsammans med dem gjorde vi en ritning och sedan murade de upp skorsten, murstock och spis efter alla konstens regler med tegel och lera. Fantastiskt hantverk!
Här börjar det se färdigt ut.
Murat och klart, bara putsning kvar!
Så här såg spisen ut när vi flyttade in. Vi fick vänta några månader med målning och eldning, man fick göra så gott man kunde så länge med lite ljus för att få en mysig känsla.
Jag tycker att spisen var väldigt snygg som den var i enbart puts, men vi målade den vit.

Premiäreldning julen 2003! Så "kritvit" är inte spisen längre, nu har den fått ett lite annat utseende, vilket jag bara tycker är snyggt. Det ska se använt ut i ett gammalt hus!