Nu har vi besök igen

Varje år, ungefär vid den här tiden kommer de, ibland med sin mamma men inte alltid.
Vilka då?
Älgarna förstås!

Trippar omkring gör de i vår trädgård och är överallt känns det som, de kan titta fram närsomhelst och ur vilken buske som helst.
Häromåret skrämde de nästan slag på min man när de stod och gömde sig bakom vår hästtransport. Ville de in i transporten? Tror de att de är hästar?
Ja, de töltar ju rätt fint.

Visst har de lite fina "töltlyft" ;)

Fast nu verkade de mest intresserade av att äta.

Å nej , vart ska de nu ta vägen... in i min målarbod?!!!

Nä, de sprang förbi, puh, vilken tur. Därinne hade de ju inte fått plats, bland alla färgburkar och pryttlar...

Lite lustigt att de har sitt älgstråk just här, där det har legat ett hus under flera hundra år. Undra varför det är så? Skulle bättre förstå det om vi byggt ett nytt hus på en plats där det tidigare bara varit skog där de har strosat omkring. Hmmm, märkligt...

Men de får väl trippa omkring här och skrämma oss bakom transporter ibland. Det är helt OK.

När jag träffar älgar tänker jag ofta på en av barnens favoritböcker, som heter "Om du ger en älg en muffins..." och handlar om en pojke som ger en älg en muffins och allt som händer efter det beslutet...
En underbar bok med härliga illustrationer. Lästips :) Finns på svenska också.

Kanske man skulle ta och ge älgarna en muffins nästa gång de tittar hit...nä, det blir kanske lite rörigt...eller bara väldigt kul!

Även idag står dottern för bilderna. Tack för det :)